Påsken är ... tid

Eftersom jag har svårt att kategorisera påsken har jag funderat på en grej. Grunden ligger i att ett högtidsfirande i sak är att på ett glatt vis avvika från vardagen. Alltså vårt julfirande innebär att vi avviker från höstens alla saltade sillar och torftiga tillbehör, vi ställer till med kalas. Vi tänder ljus för att tiden är mörk. Vi tar in en gran som är grön fastän det är vinter. Vi skapar kontrast mot hur det är s.a.s. Högtider ska vara något utöver det vanliga.

Nu är bondesamhället sedan länge svunnet och tiden är en annan. Vintern präglas inte längre av sträng kyla och ont om mat. Vi har i regel lika gott om mat hela året om. Det är inte heller så att vi står och sliter ganska få i skogen eller på åkern och i stort sett bara träffar familjen och någon till. Istället träffar vi dagligen mängder med människor varav många vill en något. De vill att man ska göra något, att man ska ha kontakt med dem, de vill prata eller på annat vis vara en del av ens omkrets. Även om man inte är populär har jag märkt att det alltid finns en massa saker man borde göra för någon annan. Det stressar på.

Och även om det är trevligt med folk och att ha å göra så blir det mycket. På samma vis hade det hårde knotandet i skogen sin tjusning men även sina problem. Vi behöver kontrasterna.

Därför funderar jag om man skulle kidnappa och omstrukturera sin påsk. Slänga konventionerna över ända, traditionen är ändå ett gift! Man kanske skulle fira påsken som ensamhetens tid. Alltså isolera sig fullkomligt och leva i lugnt lunk några dagar. Kanske hyra en stuga i skogen och gå runt där för sig själv. Inte ringa eller ha internet utan sitta vid fönstret och titta på småfåglar.

Det knyter dessutom an till varför vi firar påsk. Påpassligt nog hänger ju påskfirandet samman med två grejer ( det är bra om högtider gör det, tänk bara på jul så många anledningar vi har att fira det). Dels är det en vårfest och slutet av fastan, sedan är det också Jesus död. Nämnas bör även den judiska påsken.

Men vad gjorde Jesus sedan han förts till grottan? Ingenting, ett par dagar. Alltså på söndagen återuppstod han står det väl. Kollade någon det? Det kan ju vara möjligt att han bara satt för sig själv i mörkret hela lördagen. Tänk så mycket ståhej det var kring karln. Utan att fara ut på allt för bibelkritiska vatten tror jag man kan hävda att tiden i grottan är oviss.

Det är ju fint också att ge människorna en tid då de får vara ensamma. Alltså den självvalda ensamheten, den lyfter jag min flagga för. Att säga att man vill vara ensam är annars något som lätt misstolkas. Folk tar det personligt och dåligt på alla möjliga vis. De tradigt trångsynta människorna kan inte se att annat än humanitär individ-imperialism är önskvärt. Man ska springa på fester stup i kvarten och hålla på och umgås och vara social och allt vad det nu är.

Men jag tror det fina är att få välja. Att kunna känna att man får vara med sig själv ibland, utan omvärldens tryck på allt vad man ska göra och vilka man ska träffa. Men också att kunna vända sig till sina närmaste. Vi måste underlätta för alternativen.

Annars är det ju upplagt för att vi måste prestera för någon annan. Har vi jobb presterar vi för företaget och chefen, har vi inte det måste vi prestera för att få ett och tillgängliggöra oss för cheferna, om vi studerar måste prestera i sak utan att någon alls tjänar på det. Eller alltså i sak tjänar vi på det, plugg är i stort en egoistisk verksamhet. Det är ju svårt att visa att den med ett bättre betyg från universitetet gör sitt jobb bättre än den med ett sämre betyg. Sådant måste ju ha med kontexten att göra. På gymnasiet är det ju ännu värre eftersom så få där vet vad de vill göra med sina liv. Att plugga mycket är därför bara viktigt för individen. Men det intressanta är att det ändå läggs upp som om man gör det för läraren. Läraren säger åt en som en chef. Men istället för att ge chefen större vinst, som i ett företag, ger man bara läraren mer arbete.

Nu har jag kommit bort från ämnet. Men huvudsaken är att man är som anden i disneyfilmen "Poff till er tjänst", men tänk att få vara fri.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0