Arbetstider och omfattning
Heltid Heltid. Provanställning tillämpas. Heltid. Heltid. Provanställning tillämpas. Tillsvidareanställning Tillsvidare, tillträde: 2010-06-01 juni 2010, upphör: 9999-12-31

Jag skriver om processorienterade organisationer, vilket inte är det roligaste. Så då och då faller jag över till att läsa insidan på DN.se. Det är lite speciellt med all missär som trängs där. Den är så stor och futtig på samma gång. Jag vill inte göra mig förmer (eller jo, det vill jag) men många gånger tycker jag att folk kan väl leva ensamma om de har så förbenat svårt att hålla sams. Heja ensamheten! Frihet, självständighet, ensam är stark! I alla fall bygger breven vanligtvis på problematiken "Jag kan inte acceptera min älskade som den är, hur ska jag förändra denne?"

Men gulligaste jag läst hittills är en som undrar hur de ska göra med sin femårige son. Han tycker nämligen om att gå i klänning. De är rädda att han blir mobbad när han börjar skolan. Det tycker jag är en fullt befogad rädsla hos honom. Och det förstår man ju att han diggar klänningar. De har ju en rörlighet som byxor och tröja saknar. Byxor är bra, men de stänger in. Barn som leker begränsas av sina byxor. I en luftig klänning kan man vara som en vind över sommarängarna.

Svaret modern får innehåller bland annat detta kloka råd:

"Lite är detta beroende av var ni bor – på en liten ort skulle det kunna innebära ren mobbning för honom, på Söder i Stockholm skulle kanske ingen bry sig."

"Kan du sälja din morsa?
Då är du rätt person för oss! Vi söker de bästa telefonsäljarena i Stockholm! Klicka på länken o ansök nu!"

Slovenska wikipedia har på sin lista över svenska poeter fem namn.

Harry Martinsson
Frans Michael Franzén
Johan Henric Kjellgren
Carl Snoilsky
Gunnar Wennberg

Det är roligt att tänka sig ändå. Det finns alltså minst en slovenier[?] som är rätt intresserad av sven 1700-talspoesi. En snabb översättning via google visar att Snoilsky har slovenska rötter. De andra saknar egentligen någon löpande text utan är bara nämnda som personer typ. Men de finns där. Någon av Sloveniens dryga 2000 000 invånare har brytt sig om dem.

Svenska wikipedia vet bara en slovensk poet, France Prešeren. Det tycker jag är lite svagt. Vi är ändå fyra gånger fler. Chansen att någon skulle vara intresserad för slovensk poesi borde inte vara så försvinnande liten.  Jag ska nog försöka leta reda på fyra slovenska poeter till. Det här ser ju pinsamt ut

Såhär säger adlibris:
Med sina två miljoner innevånare är Slovenien ett av Europas minsta länder. Men det är också det land med mest poeter per capita.

Det finns en bokhandel i Lubjana som lånat namn av Tranströmer.

Poeterna Tomaz Salamun, Lucija Stupica och Ales Steger lär ha besökt i Stockholm i november. Mycket jag inte vet om slovenska poeter känner jag.

Wikipedia säger:

"Ett Gantt-schema, engelska Gantt chart, är en typ av flödesschema som används i projektledning för att beskriva olika faser. Det är en grafisk illustration av ett arbetes, exempelvis ett projekts eller programs fortgång och visa beroenden mellan olika projektdelar eller -faser. Ett Gantt-schema använder ett horisontellt stolpdiagram som löper på en tidsaxel. "

 

Jag tittade på ett jobb idag där kvalifikationerna beskrevs såhär:

"Du är resultatinriktad, välstrukturerad, gillar Ganttscheman och har erfarenhet av att leda kvalificerade projekt. Du har en dokumenterad känsla för estetik och rumslig gestaltning samt erfarenhet av pedagogik eller lärandeprocesser. Då befattningsinnehavaren kommer ha många kontaktytor internt och externt, är det en förutsättning att du har en god social förmåga."

 

Jag undrar lite hur mycket man måste gilla de där schemana. Jag har själv aldrig gjort något så jag vet inte hur roliga de kan vara. Är det så att man skrattar till? Går utställningsproducenten genom Nordiska muséets lokaler med ett leende lekande på läpparna de dagar han får göra ganttscheman, somnar han med en varm känsla i magen? Man kanske kan göra ett ganttschema för att beskriva olika faser i framväxten av ens gillande av scheman!

"2010-02-11 - [...] Finance & Legal, Göteborg
Erfaren Fin. Controller med start omg. sökes
Sekreterarjobb, Göteborg"

Jag funderar på att söka jobbet. Men det låter lite farligt det där som drabbade den förre gårdskarln:


Gårdskarln som varit på gården i sju år har nu fått nya utmaningar varför vi söker en person som kan göra allt från att mocka hästboxar till att byta glödlampor till att snickra staket till att skotta snö till att köra ärenden med mycket mera

Men tänk så roligt att ha ett jobb som kräver att man är stark.

Det är min bestämda åsikt.

Eftersom jag har svårt att kategorisera påsken har jag funderat på en grej. Grunden ligger i att ett högtidsfirande i sak är att på ett glatt vis avvika från vardagen. Alltså vårt julfirande innebär att vi avviker från höstens alla saltade sillar och torftiga tillbehör, vi ställer till med kalas. Vi tänder ljus för att tiden är mörk. Vi tar in en gran som är grön fastän det är vinter. Vi skapar kontrast mot hur det är s.a.s. Högtider ska vara något utöver det vanliga.

Nu är bondesamhället sedan länge svunnet och tiden är en annan. Vintern präglas inte längre av sträng kyla och ont om mat. Vi har i regel lika gott om mat hela året om. Det är inte heller så att vi står och sliter ganska få i skogen eller på åkern och i stort sett bara träffar familjen och någon till. Istället träffar vi dagligen mängder med människor varav många vill en något. De vill att man ska göra något, att man ska ha kontakt med dem, de vill prata eller på annat vis vara en del av ens omkrets. Även om man inte är populär har jag märkt att det alltid finns en massa saker man borde göra för någon annan. Det stressar på.

Och även om det är trevligt med folk och att ha å göra så blir det mycket. På samma vis hade det hårde knotandet i skogen sin tjusning men även sina problem. Vi behöver kontrasterna.

Därför funderar jag om man skulle kidnappa och omstrukturera sin påsk. Slänga konventionerna över ända, traditionen är ändå ett gift! Man kanske skulle fira påsken som ensamhetens tid. Alltså isolera sig fullkomligt och leva i lugnt lunk några dagar. Kanske hyra en stuga i skogen och gå runt där för sig själv. Inte ringa eller ha internet utan sitta vid fönstret och titta på småfåglar.

Det knyter dessutom an till varför vi firar påsk. Påpassligt nog hänger ju påskfirandet samman med två grejer ( det är bra om högtider gör det, tänk bara på jul så många anledningar vi har att fira det). Dels är det en vårfest och slutet av fastan, sedan är det också Jesus död. Nämnas bör även den judiska påsken.

Men vad gjorde Jesus sedan han förts till grottan? Ingenting, ett par dagar. Alltså på söndagen återuppstod han står det väl. Kollade någon det? Det kan ju vara möjligt att han bara satt för sig själv i mörkret hela lördagen. Tänk så mycket ståhej det var kring karln. Utan att fara ut på allt för bibelkritiska vatten tror jag man kan hävda att tiden i grottan är oviss.

Det är ju fint också att ge människorna en tid då de får vara ensamma. Alltså den självvalda ensamheten, den lyfter jag min flagga för. Att säga att man vill vara ensam är annars något som lätt misstolkas. Folk tar det personligt och dåligt på alla möjliga vis. De tradigt trångsynta människorna kan inte se att annat än humanitär individ-imperialism är önskvärt. Man ska springa på fester stup i kvarten och hålla på och umgås och vara social och allt vad det nu är.

Men jag tror det fina är att få välja. Att kunna känna att man får vara med sig själv ibland, utan omvärldens tryck på allt vad man ska göra och vilka man ska träffa. Men också att kunna vända sig till sina närmaste. Vi måste underlätta för alternativen.

Annars är det ju upplagt för att vi måste prestera för någon annan. Har vi jobb presterar vi för företaget och chefen, har vi inte det måste vi prestera för att få ett och tillgängliggöra oss för cheferna, om vi studerar måste prestera i sak utan att någon alls tjänar på det. Eller alltså i sak tjänar vi på det, plugg är i stort en egoistisk verksamhet. Det är ju svårt att visa att den med ett bättre betyg från universitetet gör sitt jobb bättre än den med ett sämre betyg. Sådant måste ju ha med kontexten att göra. På gymnasiet är det ju ännu värre eftersom så få där vet vad de vill göra med sina liv. Att plugga mycket är därför bara viktigt för individen. Men det intressanta är att det ändå läggs upp som om man gör det för läraren. Läraren säger åt en som en chef. Men istället för att ge chefen större vinst, som i ett företag, ger man bara läraren mer arbete.

Nu har jag kommit bort från ämnet. Men huvudsaken är att man är som anden i disneyfilmen "Poff till er tjänst", men tänk att få vara fri.

alltså det verkar skita sig med den rejäla pensionen så jag kan nog ta en medalj ändå. Om det fortfarande erbjuds.

MÄNNISKANS HEM

Nu är det natt över jorden.
Darrande stjärna, gläns.
Världarna vandra så fjärran.
Mörkret är utan gräns.

Marken och mullen och mörkret,
varför älskar jag dem?
Stjärnorna vandra så fjärran.
Jorden är människans hem.

Som mediemänniska handlar det inte så mycket om att berätta saker utan om att hänvisa vidare. Internet fungerar så att man pekar på något som pekar vidare och vidare. En modeblogg måste exempelvis namedroppa märken. Helst ska den också hålla koll på andra modebloggares åsikter på liknande ämnen. Eller som Carsten Palmaer skriver i sin nusvenska ordlista:

"Analys -en, -er, tidningsartikel där  journalisten skriver av flera utländska tidningsartiklar istället för bara en"

Helst ska man länka och säga något eget helt kort. Bör nog inte vara längre än en statusuppdatering på facebook tror jag. Jag ska prova det här. Linnea skriver i sin språkblogg om låneorden och hur de åskådliggör språket. Bland annat tog hon upp exemplet schangtil eller gentil som det också stavas. Inte bara ett uppenbart och klumpigt överfört låneord utan också ett mycket fint sådant. För få saker är schangtila numera tycker jag. I vissångerskan Karin Juels version av Min soldat, ni vet någonstans i Sverige, populär med Ulla Billquist, sjunger hon en ytterligare vers som inte är med i den vanligare versionen. Den höjer faktiskt sången ett helt snäpp:

Men jag var nog för fordrande och han för schangtil.
Farväl alla tankar på villa och bil.
Nu stickar jag tjocka strumpor han ska få.
Och tankarna komma och gå.

Ack, förr fick han vara min passupp dagen lång,
men nu får jag blott ett litet vykort nån gång.
Men det gör detsamma för han
är min soldat, någonstans i Sverige.

En uppburen stjärna vid en scen förr han var.
Men nu ej ens stjärnor på sin krage han har.
Men det gör detsamma för han är min soldat, någonstans i Sverige.

På lediga-jobb-sidan där jag tittar är de populäraste nyckelorden Fritidspedagog, Reglerteknik, Gina, Mocco och Strukton. Kan det vara när lämpliga jobb som fritidspedagog och reglertekniker som de arbets-sökande bryter ihop i fullkomlig rotvälska? En annan grej är att ett telebolag söker en driven Commercial Wholesale Roaming Analyst till sin Group Carrier Services-avdelning. En driven Roaming Analyst måste ju vara liksom spillran av en människa på drift längsmed vägarna. Och så ska han vara en commercial wholesale också. Hmm, är det en hrm "resesekreterare" med fast stjärt de söker kan de väl skriva det?

En gräns jag har är för övrigt att jag ska förstå vad annonsen säger över huvud taget.

En gång i min barndom hade vi ett skoltema kring ämnet "yrken". Jag kommer inte ihåg så mycket mer än att jag inte fick vara jägare för det var inget yrke. Mer än hälften av grabbarna i klassen, jag inräknad i brist på jägareyrket, hade som vision att bli privatdetektiver. Det måste ha varit ett utslag av märkligt grupptryck som gjorde att detta trängde undan 8-9-åringarnas fotbollsdrömmar och stjärnambitioner. Mig veterligen blev ingen av oss detektiver. Och åren har gått sedan dess. Numera vet jag att det finns yrkesjägare, i djungeln, såna som utmålas som onda i tecknade filmer. Men nu är jag både blödig och vegetarian och skulle nog inte vara en så bra jägare. Yrket kräver ju liksom att man har ihjäl djur!

Nåväl detektiv var det. Idag satt jag som så ofta och letade kneg som skulle kunna vilja ha mig. och då hittade jag den här yrkesbeskrivningen.

Idag försvinner passerkort till höger och vänster och det blir din uppgift att först analysera situationen för att sedan strukturera upp rutiner som du även kommer se till att de efterföljs. Ansvaret är stort och du kan titulera dig som spindeln i nätet där allt går via dig. Till arbetsuppgiften hör att spåra upp försvunna passerkort, ta reda på vem som hade dem sist, spärra dem vid behov och lämna ut nya. Sammanfattat kommer det innebära detektivarbete och du kommer vara en viktig resurs för företaget.

Utbildning/erfarenhet
Du ska ha god vana av att jobba med telefonen och datorn som främsta redskap. Office-paketet och speciellt kalkylprogrammet Excel är inga problem för dig.

Personliga egenskaper
Vi tror att du är ovanligt nyfiken, social och ordningsam. Du gillar ansvar och med glimten i ögat kan du argumentera för din sak. Du vill ha en central roll i det dagliga arbetet med mycket personlig kontakt och är inte rädd att fråga om hjälp när du behöver den. Låter det intressant är du välkommen att söka tjänsten via vår webbsida:http://www.snillebemanning.se/bli_en_av_oss.php

Snillebemanning.se alltså. Skulle jag lita på ett bemanningsföretag vore det nog det.
Barndomsdrömmen seglar upp i mitt inre med revade segel.