För imorgon ska jag ventilera

Jag har funderat lite på det här nu och kommit fram till att självförtroende vore någonting att ha. Det och bilder i bloggen.  Jag har bilderna av döden på den gamla datorn så det går inte så bra. Imorgon ska jag ventilera. Så idag försöker jag balansera skarpsyn gentemot kursaren Pernillas uppsats och den ängslan jag känner gentemot mitt exjobb. Min opponent lovade oroväckande många gånger att hon inte skulle slakta mig. Så numer tänker jag mitt jobb som en ännu oslaktad sugga. Och så tänker jag på hur mycket stryk de danska grisarna tydligen fick innan de slaktades.

Skärskådandet just nu går ut på att förstå om det Pernilla gjort är att lyfta den befintliga kunskapen till ett nytt plan. Och om hon i så fall genererar ny kunskap genom detta. Jag får lov att flukta på hennes analys igen. Hennes uppsats är lurigare än dem vi hade på historian. Där var det så väldigt uppstyrt att man skulle ha en rigid frågeställning med underfrågor och gärna en mycket bestämd metod att arbeta utefter.

En liten glädje jag har efter ex-jobb och praktik är hur oneurotiskt det kändes att arbeta. men alltid finns det något att oroa sig för. Jag är av en orolig art, jag tror det hör till mitt kynne, min person. Jag pendlar liksom mellan leda och ängslan. Det är väl kanske en form av rastlöshet det med.

Jag har varit ut idag i alla fall. Jag har varit det flera dagar i rad faktiskt! Värsta grejen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0